Reseberättelse
Den internationella polisorganisationen Interpols årliga möte rörande identifiering av omkomna vid olyckor/katastrofer (Disaster Victim Identification/DVI) genomfördes vid Interpols högkvarter i Lyon i slutet av maj 2016. Mötet var det 27 i ordningen. Mötet samlade cirka 170 deltagare, där Sverige representerades av Irena Dawidson och Kerstin Montelius från Rättsmedicinalverket (RMV) samt Urban Johansson från Polisen. Vidare deltog undertecknad som representant för Svensk Rättsodontologisk förening (SROF). Möten för specialistarbetsgrupperna inom områdena DNA (medicin och genetik), fingeravtryck och odontologi föregick under en dag som vanligt själva huvudmötet. Rättsodontologigruppen som utgjordes av ett trettiotal tandläkare avtackade den avgående ordföranden, Alain Middleton, Australien, och valde som ny ordförande för två år rättsodontolog Irena Dawidson, Sverige. Nedan redovisas ett urval av övriga huvudpunkter på dagordningen för mötet.
Interpols organisation
Forumet för DVI-frågor inom Interpol (DVI WG) utgör inte en ”standing committee” inom Interpol utan är en arbetsgrupp, där respektive specialistgrupp (likt odontology/rättsodontologi) benäms som ”sub groups”. Beslut har fattats om att inrätta ett nytt regionalt Interpol-högkvarter i Singapore, där nästa års DVI-möte avses genomföras (maj 2017).
ISO-standardisering inom DVI
Livliga diskussioner inramade, likt föregående år, frågan om arbetet med att uppnå en ISO-standardisering avseende DVI-terminologin. Frågan drivs framför allt av USA och det råder för närvarande viss oklarhet kring beslutsprocessen som lett fram till föreliggande utkast till standard.
DVI System International
Förslag till kompletteringar/ändringar inom ”dental codes” i programmet DVI System International (Plassdata, version 5.0) presenterades av en arbetsgrupp och diskuterades vid mötet. Översynen av koderna och ändringsförslagen syftar till att åtgärda upplevda brister i programmet vad avser registrering av bland annat amalgamfyllningar och guldkonstruktioner inklusive färgkodning av dessa. Även andra förslag till kodningsändringar i programvaran lämnades, alla i syfte att reducera risken för subjektiva bedömningar vid registrering. Användningen av ”fri text” (600/700-sidorna) vid registrering diskuterades ingående. Framför allt kopplat till fördelar och nackdelar och begränsningar i Plassdata´s programvara när det gäller hanteringen/bearbetningen. Detta eftersom programmet är konstruerat speciellt för att kunna hantera koder, där till exempel ”matchning” sker baserat på endast 10 koder. Detta ska också ställas mot att en person alltid måste läsa och tolka förekommande ”fri text”. Frågan engagerar då kravet på säkerställande av objektivitet ställs mot risken för subjektivitet i registreringen. Plassdata`s representant meddelade vidare att ny programvara skapats för att kunna ta emot data från externa system,och som i sin tur kan kommunicera med DVI System International (Plassdata ver. 5.0).
Tandläkare i DVI-insatser
Systemen ser olika ut i olika länder när det gäller användningen av tandläkare vid DVI-insatser nationellt och internationellt. I vissa länders organisationer ingår rutinmässigt alltid tandläkare, i andra deltar dessa endast vid upplevda behov. Till exempel angavs att röntgentekniker ibland vara de som tog röntgenbilder på avlidna (PM). Avseende detta var det mötets uppfattning att det var viktigt att säkerställa att röntgenbilder alltid granskades av tandläkare (om inte annars i efterhand). Vidare ser kraven på de deltagande och förberedelserna (utbildning, avtal, vaccinering etc) inför insatsen olika ut hos medlemsländerna. I flera fall angavs förberedelserna vara otillräckliga, och i andra fall beskrevs de som väldigt omfattande. Ersättning utgick inte alltid till de tandläkare som deltagit och där skälet till detta angavs vara ”okunskap” eller olika myndigheters tillkortakommanden i allmänhet. En händelse (rapporterad av USA) beskrevs vidare där en tandläkare ingående internationell DVI-grupp av personliga skäl fick evakueras ut ur ett svårtillgängligt insatsområde med flyg relativt omgående efter att insatsen påbörjats på grund av ”to rough terrain”.
DVI- Terroristattackerna i Paris, november 2015
Efter räddningsarbetet vid attacken i Paris upprättades relativt snabbt en preliminär (icke officiell) lista på de 130 omkomna med hjälp av den franska programvaran SINUS. 90 av kropparna registrerades med namnuppgifter, baserade på id-kort, innehåll i handväskor och namn på biljetter etc samt 40 kroppar utan namnuppgifter angivna. Kropparna fördes till Paris Forensic Institute (Institute Medico Legal/IML) för det fortsatta identifieringsarbetet (Post Mortem/PM). Ante Mortem/AM arbetet startades upp geografiskt åtskilt vid Militärhögskolan i Paris (Ecole Militaire) dit anhöriga hänvisades för insamling av persondata och intervjuer, information samt stödåtgärder. Fokus låg inledningsvis på att med vetenskapliga metoder snabbt och säkert identifiera de 40 namnlösa kropparna och kroppsfragment (inkluderat eventuella förövare). Detta uppnåddes inom 48 timmar. En större utmaning utgjorde den stora gruppen preliminärt listade och preliminärt ”identifierade” omkomna, där juridisk identitet också behövde fastställas baserad på vetenskapliga metoder. De dominerande identifieringsmetoderna utgjordes av fingeravtryck, DNA och tänder. Trycket från anhöriga, media samt i viss mån den politiska nivån när det gällde kravet på en snabb identifieringsprocess upplevdes stundtals som mycket påfrestande.
Sammanfattningsvis blev identifieringsinsatsen i Paris mycket komplicerad, med många aktörer inblandade med bitvis oklara mandat. AM och PM enheterna bedrev arbetet separerade från varandra (på för stort avstånd). Koordineringen var bristfällig och rollerna upplevdes som oklara, vilket till exempel medförde att andra aktörer än polisen kom att informera en del anhöriga om bekräftade dödsfall. En annan viktig slutsats är att endast använda nummermärkning av kroppar och kroppsfragment istället för namn-”tags” samt rutinmässigt ställa krav på identifiering baserat på vetenskapliga metoder av samtliga omkomna. Baserat på ett avtal från 2001 genomfördes DVI-arbetet samordnat mellan fransk polis och Gendarmeri. I de franska DVI-teamen ingår total 85 personer vilka alla genomgått en specifik 10-dagars utbildning, evaluerats psykologiskt och erhållit utbildning och träning i användandet av Interpol’s DVI Guide och DVI System International.
EU Operation Triton Medelhavet
I pågående EU operation Triton Medelhavet har Norge har med statsfartyget Siem Pilot under 9 månader räddat cirka 18 000 migranter. 61 omkomna migranter har även tagits om hand ombord för att väl i hamn lämnas över till lokala myndigheter. Vid ett tillfälle vid genomsökning av ett mindre fartyg påträffades 49 avlidna migranter i utrymmen under däck. Kropparna fördes över till Siem Pilot för förvararing i kylcontainer. För varje avliden person upprättades strukturerat ett PM- formulär, registrering av avliden, dödscertifikat och en fotofolder över den avlidne (kroppen) inför överlämningen till italienska myndigheterna. Vidare upprättades ett DVI-register över de omkomna vilket medfördes hem till Norge. Ingen juridisk identifiering av omkomna genomfördes ombord. Besättningen ombord utgjordes av civila kompletterad med norsk polis och militär, inklusive militär hälso- och sjukvårdspersonal. Det som upplevdes som speciellt krävande var hanteringen av många avlidna samtidigt ombord. Man såg ett behov av att utöka bemanningen ombord med fler polisutredare (crime scene technicians).
DVI – Terroristattackerna i Bryssel, mars 2016
Ur identifieringssynpunkt hanterades attacken i Bryssel, likt attacken i Paris, som en ”öppen” katastrof (jmf flygkatastrof som ses som sluten,) förknippad med svårighet att upprätta en förteckning över saknade (missing persons list) och insamla data för jämförelse till identifieringsfasen (AM data). 15 av totalt 32 omkomna i attackerna hade utländska pass, varav två var svenska medborgare. Efter det akuta räddningsarbetet på flygplatsen i Bryssel vidtog insamlandet av PM-material, vilket tog längre tid då risk för ytterligare explosioner förelåg och platsen som sådan hanterades som en brottsplats. Insamlandet i tunnelbanan (Malbeak) fick ett snabbare förlopp. Olika system för numrering av kropparna användes på de två olika platser där PM-arbetet bedrevs, vilket skapade förvirring och i viss mån fördröjde identifieringsarbetet. Allt arbete komplicerades av att såväl polisens som militärens kommunikationsnät kollapsade under krisarbetet och man hänvisades till att använda sms. Identitet fastställdes för 28 av de omkomna efter 72 timmar, varav 25 individer baserat på tanddata och 3 på DNA. Att PM-arbetet bedrevs på två olika platser försvårade och komplicerade (tekniskt och materiellt) informationsutbytet inom DVI-arbetet. Detta gällde även AM-material som sändes till DVI-centrat, material som även ofta var behäftat med brister i kvalitetshänseende (bristande journalföring) och med uppgifter nedtecknade på flera olika språk i samma underlag.
DVI- Migranter funna avlidna i lastbil (”Truck of death”), augusti 2015
71 migranter (59 män, 8 kvinnor och 3 barn) upptäcktes avlidna i en övergiven (och låst) lastbil invid en huvudväg (A4/E60) i Österrike. De avlidna kom från Irak, Afghanistan, Syrien och Iran och var i åldrarna 11 månader till 56 år. De omkomna identifierades via DNA (45), fingeravtryck (21), sekundära data/tatueringar (4). Ingen identifiering genomfördes baserat på tanddata, då ingen sådan jämförelseinformation (AM) kunnat inhämtas. 30 av de omkomna hade heller inte fått tandlagningar utförda i munnen. Många anhöriga reste omgående till Österrike för att bland annat lämna underlag för DNA-analyserna, andra sände från sina respektive hemländer kopior på (faderns) pass och i vissa fall ”prover” med torkat blod från nära anhöriga. Sammantaget visades på ett mycket stort intresse från många anhöriga till saknade migranter att dels snabbt få dödsfall bekräftade, dels som i detta fall snabbt få hem avlidna familjemedlemmar för gravsättning på hemorten. Brottsutredningen kring fallet pågår i skrivande stund.
Sammanfattning/Slutord
Rubricerat DVI-möte upplevdes som väldigt givande, inte bara ur ett nätverksperspektiv utan framför allt för att respektive länders representanter så frikostigt och öppet delade med sig av erfarenheter och lärdomar från inträffade händelser. Detta är till stor nytta för varje land/organisation som vill öka sin förmåga att kunna hantera större DVI-insatser nationellt/internationellt. En kvarstående fundering efter de diskussioner som följde på fallpresentationerna från Paris och Bryssel är i vilken utsträckning Sverige som nation i dagsläget kan svara upp till de krav som ställs på landets olika myndigheter och organisationer om/när Sverige drabbas av en allvarlig händelse/katastrof där krav på en snabb och säker identifiering av många omkomna/avlidna (av olika nationalitet) föreligger.
För SROF styrelse
2016-06-19
Urban Rådestad
0730-868394
OBS! En CD med ett urval av gjorda bildpresentationer vid mötet delades ut till delegaterna, vilken vid behov/önskemål kan rekvireras från undertecknad.